Åhhhh varför är livet så svårt? varför kan inte nån fatta alla beslut åt en så att det blir bra! vet inte hur jag ska göra.... just nu låter jag bli att fatta ett beslut och hoppas att problemet ska lösa sig själv, att jag ska vakna en dag och VETA vad jag vill! Det finns inte mycket som talar för att det skulle gå bättre den här gången om jag och thomas skulle försöka igen.... men som det är nu är det skitjobbigt, jag är ensam och trött! tror inte att jag skulle orka att gå igenom det igen om det inte skulle funka! saknar thomas, men är rädd att jag egentligen bara saknar "någon"
På jobbet hela dagarna står jag och är så glad och trevlig och när jag träffar nån är jag glad men så fort jag är ensam bara tappar jag all ork, hoppas verkligen att det vänder snart..... orkar inte....
Ibland gör man rätt, ibland gör man fel-lev med det.
Urs... jag känner för dig! Jag tror inte att det går att komma ifrån saknaden. Om man har levt tillsammans länge så är det oundvikligt att inte sakna. Hoppas att det kommer att kännas bättre snart vännen.
SvaraRaderaKram