Vårtecken!

I helgen var det då dags för stunden jag längtat efter/fruktat hela vintern! Min motorcykel, banditen fick komma ut ur sin vintervila... Först fick Johan köra och jag åka, det har jag längtat efter, det var så roligt! Sen skulle jag köra, det har jag varit så nervös för, det var mindre roligt! Åtminstone i början, det gick ganska fort så kom jag in i det och då var det roligt! Men jag var farligt nära att ringa Johan och be honom ta bussen till Max och köra mig och banditen därifrån... Då stod jag där halvt inparkerad och skitnervös (den närmsta motorcykeln var en Harley Davidson) Jag tyckte det kändes tillräckligt agasamt att köra ut därifrån utan att kvadda saker medan alla inne på Max tittade på mig, för det är jag övertygad om att dom gjorde! Vad är det då som gör att jag håller på att ge upp? Jo jag lyckas inte vrida om nyckeln i tändningslåset!? Då kände jag mig inte så cool.... Men till slut efter att ha ringt Johan och fått tipset att vicka fram och tillbaka med nyckeln vilket jag gjort hela tiden så gick det såklart på tre sekunder, varför är det alltid så? när väl den kampen var vunnen så körde jag snitsigt ut från parkeringen utan fara för mitt eller någon annans liv! Åkte faktiskt några mil, både hem till mor och far och visade upp mig! Fick skjutsa Johan på kvällen också, han sa att jag var duktig! nu känns det faktiskt riktigt bra inför resten av säsongen, till och med mamma sa att hon tordes åka med mig!